Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Experter: Antibiotikaresistens

Ökad kunskap om antibiotika och utvecklingen av penicillin är en av 1900-tales stora medicinska landvinningar. Infektioner som tidigare varit dödliga blev tack vare detta tämligen lätta att bota.

Men nu lever vi i en tid när antibiotikan har använts så mycket att vissa bakterier har utvecklat resistens, vilket innebär att sjukdomar som varit lättbotade åter blivit farliga och till och med dödliga.

Vid Göteborgs universitet forskas om antibiotikaresistens ur flera perspektiv, bland annat vid Centrumbildningen Centret för antibiotikaresistensforskning (CARe)

För journalister som vill skriva om antibiotikaresisten har har vi på denna sida listat en rad experter som kan belysa frågan ur olika synvinklar.

Antibiotikaresistens och korruption

Björn Rönnerstrand har i sin forskning visat att korruption är en bidragande orsak till överförskrivning av antibiotika i Europa. Hur mycket som skrivs ut i onödan skiljer sig mellan olika länder, men det finns även betydande skillnader mellan olika regioner i samma land. Han kan också svara på frågor om vad som kan få en patient att avstå från en antibiotikabehandling när det är medicinskt motiverat.
Björn Rönnerstrand, postdoktor i statsvetenskap, telefon: 073–7781 789, e-post: bjorn.ronnerstrand@pol.gu.se

Etiska aspekter av resistensproblematiken

Christian Munthe kan svara på frågor om de etiska dimensionerna av resistensproblematiken. Exempel på frågor kan vara värdekonflikterna mellan den enskildes behov och samhällets behov, mellan affärsintressen och samhällsintressen. Ett annat område rör de etiska konflikter sjukhuspersonal ställs inför när patienter kräver antibiotika i fall där den medicinska nyttan är tveksam. Han kan också ge en filosofisk syn på frågor som rör antibiotika inom jordbruket, det faktum att olika länder har olika regler vad gäller den enskildes möjlighet att själv köpa den antibiotika hen anser hen behöver och industriers utsläpp i samband med antibiotikatillverkning.
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, e-post: christian.munthe@gu.se

Antibiotikaresistens och miljöpåverkan

Joakim Larsson har forskat om läkemedel i miljön sedan slutet av 1990-talet. Hans forskning om utsläpp från antibiotikatillverkningen i den indiska staden Hyderabad har fått stor uppmärksamhet. Hans forskning handlar särskilt om den yttre miljöns roll i utveckling och spridning av antibiotikaresistens. Han leder sedan 2016 Centret för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, telefon: 070–962 1068, 031–342 4625, e-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se

Biologiska mekanismerna bakom antibiotikaresistens

Anne Farewell kan det mesta om hur bakterier skyddar sig mot förändringar i miljön. Hon är specialiserad på de grundläggande biologiska mekanismerna som berör genreglering och överföring av antibiotikaresistens mellan bakterier.
Anne Farewell, docent i mikrobiologi, telefon: 031–786 2583, e-post: anne.farewell@cmb.gu.se

Överföringen av antibiotikaresistens mellan bakterier

Genetikern Jonas Warringer gör tillsammans med kollegan Anne Farewell experiment i massiv skala med kolibakterier och salmonellabakterier. De undersöker hur gener som gör bakterierna resistenta mot antibiotika överförs mellan bakterier. Målet är att utveckla läkemedel som stör denna överföring och bromsar resistensen mot antibiotika.
Jonas Warringer, docent i molekylär evolution, telefon: 031−786 3961, e-post: jonas.warringer@cmb.gu.se

Spridning och övervakning av antibiotikaresistens

Carl-Fredrik Flach är specialist på avloppsvattens roll i uppkomst, selektion och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Han utvecklar system för övervakning av antibiotikaresistenta bakterier via analyser av avloppsvatten.
Carl-Fredrik Flach, docent i medicinsk mikrobiologi, telefon: 031–342 4655, e-post: carl-fredrik.flach@microbio.gu.se

Antibiotikaresistens i sjukvården

Christina ”Tinna” Åhrén är forskare och läkare med en djup insikt i hur den svenska sjukvården jobbar för att bromsa spridningen av antibiotikaresistens. Hon är ordförande för Strama i Västra Götaland (Strama VGR) vid regionens patientsäkerhetsenhet. Strama VGR är en del av det svenska Stramanätverket bildat 1995, vars mål är att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier till och inom Sverige.
Christina ”Tinna” Åhrén, regionläkare och docent i infektionssjukdomar, telefon: 070­–218 2814, e-post: christina.ahren@vgregion.se

Användning av antibiotika i sjukvården

Gunnar Jacobsson är överläkare på Skaraborgs sjukhus och är mycket kunnig om användningen av antibiotika i sjukvården. Är dessutom väl förtrogen med mängder av fallstudier i ämnet. Han arbetar också i nätverket Strama VGR, vars mål är att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier till och inom Sverige.
Gunnar Jacobsson, överläkare och medicine doktor i infektionssjukdomar, telefon: 076–945 3929, e-post: gunnar.jacobsson@vgregion.se

Kontaktinformation

Ulrika Lundin, pressekreterare

Telefon:
031-786 6705, 070-775 8851

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2017-04-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?